1994 drabbades Rwanda av ett folkmord vars omfattning betecknas som ett av de mest brutala i vÄr moderna tid. Drygt tio Är senare innehar rwandiska kvinnor den högsta parlamentariska representationen i vÀrlden och har dÀrmed gÄtt om Sverige. I denna studie Àr det just kvinnors politiska deltagande som undersöks. Det analysverktyg som anvÀnds i studien bestÄr av: Post-konfliktteori, Transversal politics, Critical Mass, Essentialism, Gender Mainstreaming och kvinnors empowerment. Med hjÀlp av dessa förklaras relevansen av, och bakgrunden till, fyra faktorer som har möjliggjort och bidragit till kvinnors politiska deltagande i Rwandas freds- och Äteruppbyggnad efter kriget.

För att Ă„stadkomma ett effektivt utvecklingsarbete Ă€r det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stĂ€rkt kvinnlig egenmakt. Med hjĂ€lp av ekonometrisk analys jĂ€mför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda Ă„r 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ€mjande reformer kan denna uppsats inte visa pĂ„ mer Ă€n marginella ökningar vad gĂ€ller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i mĂ„nga avseenden frĂ€mst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet.

Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

AbstractDenna uppsats handlar om hur community radiostationerna Mega FM och Radio Wa i norra Uganda arbetar med fredsjournalistik. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för relationen mellan community radio och fredsjournalistik. Det Àr inte bara relevant för journalistikvetenskapen, utan Àven för alla som Àr intresserade av utveckling och freds- och sÀkerhetsfrÄgor i konfliktomrÄden.  Hur ser det fredsjournalistiska arbetet ut i praktiken pÄ community radiostationerna Mega FM och Radio Wa? Vilka förutsÀttningar Àr nödvÀndiga, enligt Mega FM och Radio Wa, för att skapa ett generellt freds- och försoningsrelaterat radioprogram? Vilka svÄrigheter finns för att lyckas genomföra ett fredsjournalistiskt arbete, enligt Mega FM och Radio Wa? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom kvalitativa informantintervjuer med radiojournalister i Gulu och Lira, och observationer. Det teoretiska ramverket inkluderar fredsforskning, utvecklingskommunikation, deltagande kommunikation, teorier om community radio och fredsjournalistik.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

Vi gör en jÀmförelse av tvÄ teorier som bÄda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhÀllen. Dessa tvÄ teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, Àr varandras motsatser och har bÄda implementerats i etniskt splittrade samhÀllen. Consociational Democracy som föresprÄkar mellanetnisk interaktion, har tillÀmpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillÀmpats i Rwanda, förordar istÀllet icke-etniska politiska plattformer. BÄda dessa lÀnder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess prÀglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell nÀrvaro.

Abstract Title: Krig och fred - 080808. Freds-, krigsjournalistik och propaganda i mediernas rapportering om Georgienkriget: en komparativ studie av Sveriges, Rysslands och USA:s press. (War and peace ? 080808. Peace Journalism, War Journalism and Propaganda in the MediaŽs Reporting on the Georgia War: a Comparative Study of the Swedish, Russian and American Press.)  Authors: Daniel Lövgren & Tatiana Makarova Tutor: Anna Roosvall Course: Bachelor Thesis: Media and Communication, PR Purpose: The purpose of this essay is to compare how the press in Sweden, Russia and the USA reported on the war in Georgia 2008.

In the political world of today the discussion of Just wars are very present, since the international law and the UN Charter provides certain rules about when it is justified to go to war (jus ad bellum) and how a justified war should be conducted (jus im bello). The discussion about jus ad bellum and jus im bello derives from the theory of Just war. Both in international law and the Just war theory, focus is on interstate wars were the actors are two sovereign states. Since the end of the Cold War there has however been a change in the way wars are conducted. From interstate to intrastate warfare, where the government in most cases no longer has the monopoly over the warfare.According to these facts, my conclusion is that the Just war theory has to expand and incorporate a focus on the human rights in order to be able to meet the new standards of the new wars.

The members of the OECD have agreed on giving aid assistance to developingcountries in a way of promoting their own capacity of handling the challengeof poverty and development. The members also cooperate and coordinate theiraid to recipient countries in the purpose of giving as effective assistance aspossible. The aid from these countries is often intended to human rights,democracy and has a humanitarian idea. This is the way from the OECDcountries. The Chinese way of giving aid mostly aimed at the industry of therecipient to promote the economic growth to lift the country out of poverty.The Chinese way do not aim or intend their aid at promoting human rights ordemocracy, often just industry and infrastructure.

In this study our aim is to display a series of possible mechanisms which operateswithin the regions and societies were child soldiers were frequently andextensively used in combat tasks. Our study is based on the assumption thattoday's peace-building strategies are inadequate to describe certain problemsfaced by many post-conflict countries, especially in Africa. We argue that largeformations of child soldiers will, if not properly and immediately addressed, causeserve and structural problems in society, gravely hampering growth andinstitutional capacity. The Issues of Post Traumatic Stress and societal insecuritybrought on by the use of child soldiers poses a serious threat to society as a whole.In this study we use Uganda as an illustrative case to describe the mechanisms atwork..

Uppsatsen behandlar hypotesen om att mÀnskliga rÀttigheter blivit en normre-gim som kan utgöra en legitim grund för militÀrt vÄld. Genom att se pÄ traditio-nella sÀtt (realistiska, folkrÀttsliga och teoritraditionen om rÀttfÀrdiga krig) att skapa legitimitet knyter vi an till den aktuella vÀrldssituationen dÀr mÀnskliga rÀt-tigheter spelar en allt större roll. Uppsatsen diskuterar Àven vad mÀnskliga rÀttig-heter som legitimitetsargument innebÀr, sÄsom en möjligtvis konditionerad suve-rÀnitet, och ett omvÀrderande av FN:s roll i vÀrlden, och de problem som uppstÄr i förhÄllande till dessa. Vidare frÄgar vi oss huruvida mÀnskliga rÀttigheter kan ut-göra svepskÀl för att rÀttfÀrdiga annars illegitima krig. VÄrt empiriska fokus ligger pÄ NATO:s intervention i Kosovo och den USA-ledda invasionen av Irak..

Uppsatsen bestÄr av beskrivning och analys av USA:s, Kinas, Rysslands och Japans instÀllningar till en koreansk Äterförening, samt dessa instÀllningars bakomliggande orsaker. Hegemoniskolan och neorealistisk teori anvÀnds för att förklara staternas ageranden i det anarkiska systemet. Ryssland och Kina stÀller sig direkt negativa till en koreansk Äterförening, frÀmst av sÀkerhetspolitiska och maktpolitiska skÀl. Hegemonen USA Àr i teorin positivt men i har praktiken inte nÄgon policy. FrÀmst önskar de öka sin egen makt i regionen, medan Kina och Ryssland önskar minska den för att bibehÄlla maktbalansen.

I denna uppsats gör vi en ansats till att förklara varför konflikten i Tjetjenien inte Àr löst. Genom att undersöka om konflikten i Tjetjenien Àr en Protracted Social Conflict, fÄr vi fram de underliggande mekanismerna och komplexiteten som gör att konflikten kan fortgÄ. NÀr dessa Àr tydliggjorda identifierar och senare kritiserar vi de traditionella fredsbyggandestrategierna, vilka inte Àr tillrÀckliga i en sÄdan komplex konflikt. Detta framförallt pÄ grund av att de traditionella fredsbyggandestrategiernas mÄl snarare Àr att bygga en liberal markandsdemokrati snarare Àn fred. För att komma till en lösning krÀvs en uppmuntran till civilbefolkningen att utveckla forum som kan överbrygga splittringen mellan de olika identitetsgrupperna, detta Àr dock nÄgot som mÄste ske frivilligt och pÄ folkets egna premisser..